061004

Kvalsterstudie & Donamör!

Det är nästan så man inte trodde det var sant..
Jag blev alltså sjuk igen. Magsjuka 2 gånger på samma vecka och massvis med tvättade händer, jag fattar inte riktigt.
Första helgen kom det strupvägen och med risk att inte vara så diskret kan jag nu tala om att det är inte den vägen det kom förra helgen, och det är faktiskt värre.
Jag satt på dass konstant!

Nu, en vecka efter, är Milton dålig igen. Han hade varit slapp och trött när Daniel hämtat honom på dagis. Somnat vid kvällsmaten osv.
Inatt har han sovit bra, men vaknade runt 4 och kräktes lite. Nu på morgonen har han svettats och haft lite feber.
Fått alvedon, så får vi se vad det blir av det.
Jag hade behövt lämna barnen på dagis ett par timmar idag eftersom jag ingår i en kvalsterstudie på allergimottagningen i Lund, men jag får ringa återbud.
Typiskt.

Såå.. över till något roligare.
Indierna fick tummen loss och en bärgare har hämtat lilla bilen. Skönt, och lite tomt, den var ju min pärla innan Daniel körde sönder den.

Milton är hemskt rolig att ha o göra med nu, (förutom när han är sjuk) han pratar nästan sönder huvudet på en, t ex säger han nu
- Mille OM mammi = Milton älskar mamma
Och mamma är glad.

Det har ju tagit så låång tid för ungen att prata alls.
Nu är han 2 år och 4 mån och äntligen verkar det lossna. Man ska ju inte jämföra sina barn, men det är oudvikligt ibland och vid denna tidpunkten hade Timea både slutat med blöja och pratade i stort sett som en stortjej.
Så olika kan det vara.

Han frågar vad alla heter, när han tittar på tv vill han veta vad alla i serien heter och sen kommer han ihåg det.
Donamör = Jordnötssmör ;D

I torsdags fick Timea ett straff, det är inte ofta för det händer att vi ger med oss, men jag körde hem tidigare från jobb eftersom jag kände mig så knepig, mådde illa o allt.
Alla var redan hemma när jag kom instövlandes, Timea har som så många gånger förut ställt till med en scen när man hämtar på dagis. Jag brukar vara den som råkat ut för det, men eftersom jag aldrig hämtar på dagis längre så slipper jag + att jag fick henne sluta med dumheterna.

Men när jag kom hem som sagt, låg hon på golvet som en trotsig 3 åring och skrek och bar sig åt.
In på rummet och ingen gympa ikväll.
Trodde hon skulle gå mitt av, av ilska, men efter 15 minuter fick hon komma ut från rummet, hade lugnat, insett fakta och var världens goaste hela kvällen.
Det är sådär med henne, raka rör.

Det är annars mycket fajter med henne nu och jag kan tänka mig att hon inte blir nådig i tonåren, dels har hon en mamma att brås på som inte var riktigt klok mellan 13-17 och dels har hon varit ett väldigt lätt och snällt barn att ha o göra med, då sägs det ju att det blir jobbigt i tonåren.

Men jaja, nu är nu och vi får ständigt påminna henne om VEM det är som bestämmer här hemma, för det vet hon väldigt väl!

Tyvärr har jag helt kommit av mig med pärlandet, jag håller på med lite beställningar och gjorde ett armband till Daniels lillasyster när hon hade födelsedagskalas. Men det beror väl på att jag inte beställt något på länge så får jag ingen ny inspiration.

Vi skulle ju bli kontaktfamilj och det har runnit ut i sanden pga att det kom en vikarie för min kontakt Ingela i Malmö. Men nu är I tillbaka och ingen är gladare än jag :)
Pratade med henne i går och genast hade hon ett nytt barn som behöver en kontaktfamilj på landet varannan vecka. Allt hon berättade låter jättebra och jag håller tummarna för att det går i lås.
Det positiva är att flickans mamma själv ansökt om stödfamilj så då blir hela processen mycket lättare ju.

Nu får jag gå och ta hand om en sjuk son, äta frukost med Timea och ringa ett par samtal.
Ha en fin dag.

Sandi